Jag önskar att jag bara kunde leva mitt liv utan press. Utan press som läggs på mig. Både från mig själv och alla andra. Samhället visar en bild av hur det ska vara och det har låst mig tror jag. Att man ena sekunden ska vara stark men samtidigt ska man våga vara sårbar. Jag blir så trött på det och bestämmer mig jämt för att skita i det men det är svårt när allt pekar åt andra hållet. Och det värsta är att jag inte vet vad jag ska göra åt det. Jag vet ju att det är jag som måste ändra mig men det är lättare sagt än gjort. Har man levt osynlig så länge som jag har gjort så är det svårt att kliva fram. Har man inte fått uppmärksamheten så är det svårt att ta den sen. Det är lättare att bara köra på och fortsätta skydda sig själv. Bara titta rakt fram och inte se åt sidan. Gå med bestämda steg bara.

Promoe - Yta