För några nätter sedan hade jag en hemsk dröm. Jag drömde att det låg krypskyttar utanför vårt hus som hela tiden siktade på oss med lasersikte. Det var en fruktansvärt obehaglig känsla när jag vaknade, som hängde kvar länge. Som känns obehaglig fortfarande. Jag försökte gömma mig men förstod att jag förr eller senare skulle bli träffad och dö.

Igår såg jag och Bella Avatar i 3D. Själva 3D effekten var jättehäftig men jag slogs av allt krig i den och kände bara en rejäl obehagskänsla. Jag hatar krigsfilmer och skulle aldrig för mitt liv se en sådan film. Kanske var det chocken av hur pass mycket det var i den som gjorde att det kändes ännu värre.

Ibland tittar pappa på discovery. Och det kan vara ett program som handlar om vapens uppbyggnad och ny vapenteknik och sånt. Det är ännu värre. Jag står inte ut att titta. All teknik är inte bra. All utveckling är inte bra. Trots en god tanke med den. Jag hatar att man ska tycka att det är jätteroligt när de ”onda” dör. Visst, är de onda men jag blir så trött när man hela tiden ska göra filmer som handlar om krig. Ingen vinner ett krig. Alla förlorar under det. Jag fattar inte att man inte ser igenom Avatar. Tre timmar lång och allt kändes så långdraget. Man ska inte glorifiera krig. Göra så att människor tänker yes när någon dör. Kanske tänker jag för mycket. Kanske skulle jag bara slås av hur häftigt allting var. Kanske skulle jag älska när de bombade sönder en hel skog. Eller när de ”goda” gav igen och dödade alla som kom i deras väg.

Men jag kan inte göra det. Jag kan bara känna obehaget och inte förstå hur alla blev knäckta av hur bra filmen var. Alla har olika smak och man får gilla den här filmen. Kanske är det bara det att jag har känt känslan av ett lasersikte som pekar mot mitt huvud och ingenstans att fly.

Krigsfilmer är absolut ingenting för mig helt enkelt. Hur coolt gjorda de än är.

Jaha, den här veckan har varit skola, skola och skola. Projektarbetet tog den mesta av min kraft även om jag inte var så länge i skolan men det hängde där över oss som ett åskmoln. Men igår var det redovisning och det var skönt att få det överstökat men ingen lång rast för på måndag börjar nästa moment. Men jag är leeedig idag och det är såå skönt att bara kunna slappa och inte tänka på skolan. Men lärarna är såå smarta och snälla i skolan. Igår skickade de ut litteraturlistan för nästa moment. Och man har ju verkligen en chans att hinna beställa böckerna och få dem tills måndag. Man MÅSTE ju inte ha dem till då såklart men det hade kanske varit skönt med liite framförhållning och slippa stressen men närå, stressen ska liksom hela tiden finnas där i närheten. Jag förstår inte hur dom tänker. Nej det gör jag inte. Och det här med att säga att vi ska köpa en bok till förra momentet som var helt värdelös. 500 spänn på en bok som inte skulle ge någon ett skvatt. Ojoj vad negativ jag blev då men fan alltså vad trött jag blir på detta.

Snart är det vår. Om några månader åtminstone. Och jag längtar sååå. April vill jag ha nu på en gång. Jag skulle gärna slippa de närmaste i alla fall två månaderna. Men det går väl inte att ordna tyvärr. Får väl ta mig igenom dom på vanligt sätt då.

Kollade på Harry Potter och halvblodsprinsen två gånger igår. Gud vad jag gillar den filmen. Jag har hatat de andra typ. De har verkligen  inte varit bra men den här är det.

På lördag ska jag och Martina se Snabba cash. Har inte läst boken faktiskt. Pappa sa åt mig att göra det för några år sen typ men jag orkade inte. Alla tycker att den är bra men inte min bok helt enkelt. Roslund och Hellström är ju mina favoriter och det ska mycket till för att bli lika bra som dem;)

Nu ligger Mållgan i mitt knä och kurrar högljutt (katten alltså, inte min låtsaskompis. För han sitter i fåtöljen ;) )

Just nu kollar jag på slalom. Jag älskar allt som har med skidsport att göra. En bra helg innebär skidsport. Helst skidskytte med Helena Jonsson (som förövrigt ska vinna Jerringpriset) och Anna-Carin Olofsson.

Annars älskar jag ju den mesta sporten som finns. Snart är det OS. Gissa vem som sitter bänkad?

Paramore - Born for this (live) Blir fortfarande lika lycklig när jag hör den.

Malin: Vi får nog erkänna att vi älskar låten, eller jag gör det i alla fall ;) haha

År 2009, vilket år. Helt sjukt.

Någonstans på höstterminen 2008. Ja 2008 för det hör till 2009 typ, i alla fall så bestämde jag mig för att jag ville gå Samhällsplanerarprogrammet på Stockholms Universitet. Jag och Charlotte kom på att vi ville plugga för att bli någonting. Det var skönt att vara två när ångest med intagning och allt var som störst. Men för att kunna bli samhällsplanerare behövde jag MatteC. Okej tänkte jag. Det ska jag väl klara så jag ansökte om en distanskurs på Jensen( Bellas gamla gymnasieskola), den skulle vara på 1 månad under den här januarimånaden åkte jag till Bella i Örebro för första gången sen hon börjat plugga där.